Fyra månader i en egen infektionsfri bubbla

Publicerat: 2014-11-12 kl: 12:34:43 i Neonatal
Sen det här med att Mattias är 24 år äldre än mig... Att det var hans tredje barn och mitt första. Mina föräldrars första reaktion när vi berättade var ju nästan ren fasa, ville jag inte göra det med någon som var i samma sits som mig, jämnålders? Som inte hade barn sen innan och skulle vara lika entusiastisk och uppleva det för första gången? 
 
Såhär i efterhand, ja det hade väl varit önskvärt och trevligt. Men absolut inget måste och jag hoppas inte att åldersskillnad hindrar någon av er från att vara med den ni älskar. Att han sen missade hela förlossningen, hela sjukhustiden vi låg inne och Hjalmars första två månader är något jag inte har bearbetat. Inte heller att han kom 11 veckor för tidigt har jag kunnat bearbeta. Det var ju inte så det var tänkt, vi skulle ju ha en sån där drömförlossning, vanka omkring i korridoren och gå långa promenader hemma innan för att försöka få igång något överhuvudtaget! Nu blev det inte så och jag har inte smält allting - än. 
 
Det är fyra månder sen nu i slutet av November. Fyra månader som man har gått runt i en egen bubbla med rädsla för infektioner, en massa sjukhustermer och minst ett dussin extra kontroller utöver det vanliga hos bvc. Vi har fortfarande rekommendationen att undvika ställen med större folksamlingar där det är instängt (baciller och hög infektionsrisk). Med andra ord, så fort jag går iväg och handlar ser jag till att det är på en tid när det inte är så många där om jag inte ska behöva lämna bort Hjalle för den tiden och sen hämta honom. Det funkar liksom inte när man dessutom försöker få in rutiner med läggdagstider. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback